Tvingande lagar innebär att de innehåller regler som måste följas och som inte kan avtalas bort.

Ingen annan t.ex. arbetsgivare eller beställare, kan med hjälp av ett anställningsavtal eller entreprenadkontrakt bestämma något som strider mot tvingande lastiftning.

Om man ändå har gjort det befriar det inte – varken dem själva eller den de skriver avtalet med – från ansvar enligt gällande lagstiftning och paragrafer om dessa reglerba där inte följs. Det kan vara straffbart att bryta mot tvingande lagstiftning.

Arbetsmiljölagstiftningen är exempel på tvingande lagstiftning – som inte kan avtalas bort. Den som bryter mot arbetsmiljölagen kan få ett straff utdömt, böter eller fängelse.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter har olika beteckningar/koder som anger året de gavs ut samt en siffra som anger senaste versionen.

Exempel:

Namnet och betckningen på föreskrifterna om hantering av det hälsofarliga materialet asbest är:  Asbest (AFS 2006:1)

Andra viktiga lagar och regler som du som arbetar inom bygg- och anläggningsbranschen bör känna till:

• • Plan- och Bygglagen (PBL)
  • Boverket Byggregler EKS

Lär dig mer: Översiktlig information om lagar och regler som styr byggprojekt

Icke tvingande regler innebär att de normalt behöver åberopas i t.ex. ett kontrakt eller avtal, för att de ska vara juridiskt gällande.

*Med ”frivilliga” menas här att ingen myndighet kan tvinga dig att följa dem men om det finns avtal att de ska gälla för ett projekt måste de ända följas. I annat fall kan du dömas till skadestånd gentemot den du har avtal med.

Branschregler och – standarder

Det kan handla om särskilda branschregler som tagits fram för att kvalitetssäkra byggprocessen eller tekniska detaljutföranden.

Administrativa föreskrifter är regler som kan handla om ansvar, tider, betalningplan mm.

Tekniska föreskrifter finns i särskilda branschreglerverk och standarder som tagits fram av branschen (inte av myndigheter).

Även om man inte skrivit i ett avtal att branschreglerna ska gälla kan den som har tagit fram ritningarna använt och hänsvisat till dessa regler som i så fall ska gälla.

Om det uppstår kvalitetsbrister brukar t.ex. tingsrätten, utgå ifrån vad branschstandarden föreskriver när ansvar utdöms.

Lär dig mer: Allmänt om några icke-tvingande regler som gäller för byggprojekt om de skrivits in i ett avtal

För vissa yrkesgrupper är det viktigt t.ex. att kunna avgöra hur konstruktionen i en äldre byggnad ser ut, vilka de bärande delarna är och vilka materialskikt som kan fin´bbas i en byggdel. Kunskap om olika tiders tekniker och material är därför en god hjälp att göra en fösta bedömoing och att undvika misstag.

Vissa byggnader har arkitektoniska värden bl.a. fasader, som är viktig att hantera så varsamt som möjligt och som kan bli kostsamt att återställa om misstag görs.

Byggnadstomme, bärande väggar, utfackningsväggar/ytterväggar och fasader samt de vanligaste materialen är exempel på sådant som ställningbyggare har nytta av att kunna – även för äldre byggnader.

Allmänt om arkitekturens utveckling och vad som påverkat denna hittar du via denna länk som är jämförbar med den kunskap som lärs ut i yrkesutbildningen idag: Arkitektur och byggnadshistoria

Du kan också använda andra sidor på internet om du i framtiden behöver söka information om byggnader och arkitektur under olika årtal.

OBS! Om du behöver kunskap om hur ett specifikt hus är byggt bör du dock hämta in informationen via fastighetsägare, husets relationshandlingar* och/eller någon expert som på plats kan göra en bedömning.

*Relationshandlingar är ritningar och beskrivningar som dokumentear hur huset är byggt. Dessa har oftast antingen fastighetsägaren själv eller stadsbyggnadskontoret i kommunen där huset är byggt. Ibaldn stämmer dessa handlingar dock inte helt. Ändringar kan ha gjorts men de är en bra vägledning.

Byggnadsmaterialen har olika egenskaper såsom:

• • vikt och densitet
  • beständighet mot olika ”angrepp”
  • bärande förmåga, hållfasthet.

Beroende på dessa egenskaper lämpar sig olika material för olika ändmål och olika byggnadsdelar.

Ofta kombineras några olika material i en byggnadsdel. Detta i syfte att skapa optimala förhållanden och egenskaper för byggdelen.

Val av byggnadskonstruktionslösning och material påverkas också av:

• • inköpskostnader, tillgänglighet, leveranstider
  • arbetstider/tidsåtgång för att bygga byggdelen
  • krav får beställare och/eller omvärld.

Miljöparametar vägs ofta också in idag, t.ex. hur byggdelen/materialen bidrar till en god inomhusmiljö, påverkar den yttre miljön så lite som möjligt (koldioxisutsläpp mm) och om energibesparingar under byggnaden användning kan förbättras.

Infästningar i byggnadsmaterial

Kunskap om material i ytterväggar och fasader är viktig för dig som ställningsbyggare.

Du ska kunna göra säkra infästningar för att förankra ställningen men också göra dessa utan att i onödan skada väggen/fasaden eller bakomliggande skickt i ytterväggskonstruktioner.

Ställningsmaterial

Materialkunskapen gäller även de material du själv använder för att bygga en ställning. Du bör känna till skillanderna i viktiga egensakper som fukt, vikt, hållfasthet, korrosionsbeständighet för bl.a. stål, aluminium och trä.

Du ska kunna välja lämpliga ställningar/ställningsmaterial efter olika förutsättningar och även känna till hur du hanterar och förvara materialen utan risk för skador och hållfasthetsförsämring.

densitet
brännbarhet
fukt
korrosion

Vilket fasad/YV-material man bedömer ger säkrast infästning för ställning

Yrkesutbildningarnas grundläggande hållfasthetskunskaper bygger ofta på innehållet på denna webbsida: Om hållfasthet och hållfasthetslära

En byggnadsställning har likande hållfasthetsprinciper som en byggnad:

• • bärande delar och komponenter
  • lastfördelande och stabiliserande delar
  • lastupptagning via grunden/underlaget

Det viktiga är att förstå hur lasterna fördelas ner mot marken via de olika delarna i en byggnad eller ställning samt vad som krävs för att underlaget ska ta upp lasten.

Hällfasthetslära för ställningsbyggare

För dig som ställningsbyggare ska du känna till principerna och de olika begreppen samt hur enklare lastberäkningar görs.

Du har användning för – och ska behärska – dessa grundkunskaper för att beräkna laster på en ställning, dimensionera ställning efter lastklass, göra riskbedömningar mm

densitet
brännbarhet
fukt
korrosion

Vilket fasad/YV-material man bedömer ger säkrast infästning för ställning

Viktiga förutsättningar för en byggnad och byggnadsfysiken

EX t ex tätskikt yttervägg, isolering yttervägg

Vad kan du som ställningsbyggare…

Yrkesarbetare inom bygg- och anläggning behöver vissa grundläggande kunskaper i matematik. I arbetet lär man sig sen att bli duktig på just den matematik man behöver i yrket.

De flesta yrkesarbetare behöver kunna

• • addition (+ ”plus”)
  • subtraktion (- ”minus”)
  • division (/ ”delat med”)
  • multiplikation (x ”gånger”)
  • procenträkning
  • geometri (längd, area, volym)
  • måttenheter och omvandling mellan olika måttenhetet t.ex meter och millimeter

Det är en fördel att träna på att kunna göra vissa förenklade beräkningar i huvudet, s.k. överslagsräkning.

Det underlättar bland annat att upptäcka fel t.ex. i mått och måttberäkningar eller vid beställning av material, om du över på huvudräkning.

Idag används ofta digital hjälpmedel för beräkningar och beställning av material. Problemet med dessa är att de inte alltid upptäcker fel i inmatade värden och då kan det uppstå stora och även allvarliga och kostsamma fel i en kostruktion eller en beställning av ställningsmaterial.

Användning av digitala beräkningsprogram

Digitala applikation för beräkningar hjälper dig att genomföra beräkningen snabbt och säkert men du har ansvar för att de värden du matar in är korrekta!

Om du kan göra egen överslagsberäkningar i huvudet kan du ofta upptäcka fel  och undvika fel i en digital beräkning, t.ex. om du får ett orimligt högt eller orimligt lågt beräkningsresultat/output – då bör du gå tillbaka och kontrollera de värden, enheter mm som du matat in (input) och korrigera om något blivit fel. Vanligt är att man anger fel enhet.

Egenvikt + nyttolast
=>spirlast + Underläggsarea
=> delarealast mm för val av latsklass

Avväxling av ställning förklara

Utveckla texten kring underpallning och spirlast

Glidning och lastöverföring som inte går rakt ner i underlaget, utan snett, ska förhindras.

Jag förstår inte nedanstående formuleringar, finns kunskpasunderlag kring olika underlag/markegenskaper och hur dte påverkar typ av underpallning?

Ur målbeskr:

Ska kunna beskriva val av underpallning i förhållande till markens egenskaper.

Ska kunna förklara hur man räknar fram rätt area på underpallningen i förhållande till underlaget.???

Ska kunna bedöma lämplig underpallning. Vad menas med lämplig? Geometrisk form, storlek, material?

Ska kunna beskriva begreppen tryck och draglaster för diagonaler.

=> Visa bilder med kraftpilar?

Ska kunna förklara tryck- och draglaster och hur dessa kan påverka konstruktionen genom exempelvis knäckning.

=> Visa bilder med kraftpilar och dragpåkänningar t ex i underkant balk o/e  pelare/spira?

Kostnadsfördelar

Kostnaden för att betsälla ett väderskydd ofta lönar sig för den som ska utföra byggnadsarbeten eftersom arbetet kan göras effektivt och faktureras snabbare än om man behöver planera efter väderleken.

Under perioder då det t.ex. är för kallt för yrkesarbetare eller för material som kräver viss temperatur för att härda/stelna med en jämn hållfatshetstillväxt. Detta för att materialskiktet annars kan uppstå sprickor eller spänningar som försvagar det.

Olika användningsområden

Väderskydd bidrar också till att skydda byggnader och verksamheter under tiden som t.ex. ombyggnad av takkonstruktioner respektive ytterväggar och fasader pågår.

Ibland används väderskydd som tillfällig hallbyggnad t.ex. som lager.

Dimensionering

Väderskydd kombineras ofta med byggnadsställningar och kräver noggranna beräkningar och projektering eftersom det är viktig för arbetena som de ska skydda samt för att förebygga de risker som väderskyddet innebär.

Säkerhet

Den främst risken med väderskydd är att det gör konstruktionen mer vindkänslig.

Vid kraftiga vindar kan väderskyddet blåsa av och i värsta fall dra med sig ställningen eller andra delar som väderskyddet är förankrat vid.

Vindlastberäkning

Vindlastberäkningar genomförs innan  förankringar dimensioneras. Förankringarna måste också provdras för att kontrollera att de håller innan ställning med väderskydd tas i bruk.

Den som har behörighet för arbete med väderskýdd ska kunna genomföra vindlastberäkning, dimensionera och provdra förankringar samt upprätta provdragningsprotokoll.

Vindlastberäkning sker i flera steg där det finns tabeller och vägledning för att välja rätt parametrar. Det viktiga är att förstå hur beräkningen går till och vilka värden som ska väljas. När du kan och har förstått detta grundläggande för beräkningen klarar du säkert också att använda något av de digitala berkningshjälpmedel (appar) som finns.